SOMMARLITTERATUR

2011

Det finns platser på internet som ingen någonsin besöker. De blir i all sin ensamhet små dolda rum som till synes existerar helt utan anledning. Garants hemsida, tyckomgarant.se, är en sådan plats. Där kan man under fliken “Produkter” botanisera bland deras rika sortiment. Till exempel kan du gå in på deras köttprodukter, klicka dig in på Skinkschnitzel för att sedan betygsätta, kommentera och diskutera den. 

Som de själva skriver: “Vad du än har på hjärtat, lovar vi att lyssna.”

Varsågoda Internet. Det här får ni av oss.

/Joakim och Elias

1/7 Crème Fraîche 5 dl

Man skulle kunna tro att den franska biotopen innehöll en lika omfattande mängd svamp som den nordeuropeiska, och då främst i åtanke den svenska. För en svensk svampentusiast är artrikedomen och mångfalden av svamp ett självklart njutningsämne och för vissa extrema utövare, den enda anledningen till att leva. 

I de franska skogarna är situationen den totalt motsatta. Där växer bara champinjon. 

Detta faktum är intressant även utanför den snäva mykologiska kosmologin. Champinjonens ensamhet i de franska skogarna är både en spegel av och en megafon för den franska nationalsjälen. Eller som Napoleons politiske sekreterare, den oefterhärmlige Guillon de Deuce, skrev i boken Nationens Hjärta: “Champinjonen är inte allt, men allt skulle vara annorlunda utan den.”

Det var också Guillon de Deuce som skapade det första receptet och de skälvande första centiliterna av Crème fraîche. Historien är lika fascinerande som ökänd. Karaktärerna i dramat utgörs av de Duece´s syster Caroline, hennes make Lyotard och, inte minst, ett övergivet spädbarn. För att göra en lång historia kort: Guillon de Deuce, hopplöst förälskad i sin flamboyanta syster, utmanar sin systers make Lyotard på en klassisk duell, värja och sabel. Under intagandet av fruktansvärda mängder Armangac dödar Guillon Lyotard, gifter sig med Caroline och lämnar bort hennes nyfödde son till ett barnhem. Sist men inte minst: Guillon övertar Lytords banbrytande forskning om lactobacillusbakterierna. 

Det tog bara två veckor innan Crème fraîchen var redo för världen. Den första rätten han tillagade innehöll givetvis färska champinjoner från skogarna kring Saint-Jean-d'Angély.

28/7 Kalvlever i bit

Jag och mina kompisar hade en rätt konstig grej för oss när vi var 18-19 år. Vi brukade anordna leverfester. Det började nog som ett ordskämt. Ingen av oss är från Göteborg men vi är väl rätt glada och skämtsamma killar ändå, och ordskämt förstår vi oss på lika bra som många andra. Så när det var dags att ordna ett party (det var någon gång i augusti våren 2009) föreslog någon (Nick kanske?) att det kanske var dags för en temafest, en temafest för livet. Det ena ledde till det andra. Vi var ett skönt gäng, och innan någon av oss egentligen förstod vad det var vi höll på med hade Jennifer ringt ett charketurilager och beställt 1007 kg lever från olika djur. 

Många pratade om de här festerna men det var den första som var bäst. Det är märkligt men när man samlar så mycket lever i en villa så händer det något. Folk blir som förbytta, de lever verkligen upp, om jag får säga så. Jag minns att Mikael (glada och snälla Mikael) redan tidigt på kvällen fick något hårt i blicken och hur han med metodiskt allvar lade små leverbitar över sin kropp, kanske i ett försök att gömma sig. 

Cindy och Daniel började berätta tragiska historier från deras barndom och Lovisa försvann med en hund hon hittade. Under hela festen ropade vi ofta, “vi lever!”.

26/6 Fläskkotlett benfri i bit

Jag vet att verklig kärlek mellan djur och människa aldrig kan vara något mer än en fantasi, en projektion som i bästa fall slutar i vulgära fantasier. Min transformering till en gris var en konsekvens av denna insikt, att kärlek mellan djur och människa inte är möjlig. Jag tänker inte ens försöka få er att förstå eller uppleva min åtrå, men Piggy fick mig att känna saker jag aldrig känt förut, hon fick mig att känna mig levande. 

Av den anledningen sydde jag den dräkt jag nu så ofta bär. Den är gjord av äkta hangrisskinn, sydd av herr Oberham med en exakthet som får mig att tänka på medeltida skriftställare. Utöver det parfymeras den dagligen med en doftblandning som empiriskt provats fram till perfektion. Piggy blir helt galen av den. För att kommunicera med min älskling använder jag en sinnrik uppspelningsutrustning som återger ljud inspelade från inte mindre än 4500 grisstior. 

Jag både ser ut som en gris, luktar som en gris och låter som en gris. Jag är med andra ord så mycket gris en människa kan vara. Och Piggy älskar mig.

26/6 Svart Te Lapsang Souchong

Det är på morgonen längtan är som tydligast. Jag tror att det är den rökiga smaken som påminner om henne. Under en period hösten 2009 hyrde vi ett litet torp i Östergötland. För att hålla kylan borta eldade vi i den illa sotade kaminen. Röken skapade en skör dimma som förvandlade oss till två väsen i den lyckligaste av sagoskogar. Som vi skrattade. Som vi älskade. 

Hon brukade säga att livet blir som vackrast när livet är som enklast. När jag fick jobbet i Malmö vissnade vi. Hon var ett naturbarn som kvävdes av staden. Den obändiga kraft som förut präglat henne var plötsligt försvunnen. De tillsynes mest enkla sakerna – handla mjölk, promenera, samtala – fyllde henne med ångest. Hon sa att staden överröstade henne. Jag svarade att det är lätt att bli överröstad om man aldrig talar. Det var där bråken började. 

Kylan och tystnaden åt sakta upp vårt förhållande och när jag en dag kom hem från jobbet såg jag henne stå i hallen med väskorna packade. Jag överrumplade henne nog. Hon tog min hand och tittade på mig med sina stålgråa ögon: ”Varför ska vi kämpa när det inte finns någonting att vinna?”. Hon lämnade mig.

Jag har försökt att glömma den kärlek vi hade och de leenden som blåste bort all ödslighet. Men ändå fortsätter jag att varje morgon längta.